En hemmakväll

Dagens nyhet i HN är att "krisen" på akutmottagningen i Varberg är över. Vad det handlar om är att de orimliga förmåner läkare under otaliga år tillförskansat sig börjar ifrågasättas. Den konkreta händelsen som utlöste "krisen" var att jourhavande läkare vid några tillfällen inte ville avbryta nattvilan under sin överbetalda jourtid, och därför lät svårt sjuka patienter vänta många timmar. Två av de mest graverande exemplen föranledde annan, mer ansvarskännande, vårdpersonal att upprätta s.k. Lex-Maria anmälan.

Det är denna oförskämdhet som retat gallfeber på läkarna. Att lägre stående personal har mage att klaga på så högt uppsatta befattningshavare som självaste läkarna, och försöka störa deras joursömn dessutom! Att sedan sjukhusledningen stödde kritiken och uttryckte sig ifrågasättande mot läkarnas prioritet mellan betald sömn och patienter blev droppen. "Krisen" utlöstes då genom att läkarna sjukskrev varandra på löpande band pga dålig arbetsmiljö.

Mitt bestämda omdöme är att läkarna beter sig ynkligt, som små lortar om man ska använda ett uttryck myntat av tant Astrid.

Min enda veckokväll på hemmaplan den här veckan hade jag igår. Just nu har jag loggat in på Gbg-kontoret. Härifrån beger jag mig till Berlin i eftermiddag och sedan vidare till Sthlm på torsdag morgon; åter i hemmets lugna vrå på fredag kväll.