Väl åter i byn kan vi njuta av sol och vårvärme istället för regn. På en balkong t.ex..
Igår hade vi en födelsedag att fira, och gjorde därför ett pubbesök efter middagen.



En annan blogg



Idag en stilstudie över några olika sätt att åka skidor på. Alltsammans är exempel från vår egen grupp (Cannmo-Larsson-Reinsjö) och fångat med Olivias kamera på Hintertux. Det varma vädret så här sent på säsongen gör att skiddagarna blir ganska korta. Idag gav vi upp redan vid 2-tiden. Å andra sidan är det ganska behagligt nere i byn där våren är i full gång. Om en halvtimme har jag och Larsson bestämt träff med pojkarna för att ge oss ut på rövarstråt.


Det största av de skidsystem man når direkt ifrån Mayrhofen heter Penken. Om jag minns rätt finns det ca 50 olika liftar och minst dubbelt så många nedfarter. Idag har vi åkt i några av
dem. På ett ställe kan man åka en riktig slalombana med tidtagning. Jag fick 37.15, näst snabbast efter Eric Larsson som körde fortast.


Det här årets skidresa ska jag inte bara hålla på att slipa på tekniken och andra nördiga saker. Nu är det istället den coola sidan av mig själv som ska få extra utrymme.
Idag har jag kvitterat ut öl-kassan för nästa vecka. Om det blir några euro över blir det kanske ett eller annat liftkort också.
För ett par år sedan slogs de dåvarande myndigheterna SSI (Statens Strålskydds Institut) och SKI (Statens Kärnkrafts Inspektion) samman till den nya myndigheten SSM (Strål Säkerhets Myndigheten).
Den här dagen började i Nacka strand, där vi har haft möte med en rysk delegation på konferenshotellet Saltsjöqvarn hela dagen. Själv smet jag ifrån efter lucnchen, men anslöt igen till sällskapet ikväll, då vi hade middag på restaurang Gondolen alldeles invid Slussen.

Det är en eller flera större konferenser i Stockholm den här veckan. Därför går det inte att få rum på hotellen vi vanligen brukar använda. I alla fall inte om man är ute i sista minuten - det är jag oftast, med resebokningar och allt annat jag har för mig.
Det har varit en lite för kort helg den här gången. Resandet den här veckan sker inledningsvis med tåg. Om SJ skulle överraska och hålla tiden idag, kommer jag att rulla in 10.45 på Stockholms central.
Sedan 3-4 timmar är jag åter i Bua. Sista biten av hemvägen gick lika bra som resan för övrigt. En illustration av rutten här intill (Göteborg-Frankfurt-Charlotte-Wilmington-Charlotte-Chicago-Frankfurt-Göteborg).
En av huvudgatorna downtown Chicago heter Michigan Avenue, men är lika känd under namnet "Magnificent mile". Det beror på att den är så lång ungefär och på att den bästa shoppingen (t.o.m. magnifika) lär finnas där. Istället för att ägna tid åt utsikts-torn i dimväder använde vi ett par timmar av gårdagens väntetid till att utforska milen. Den var inte så väldigt magnifik, för man kunde inte ens hitta vanliga shampo-sorter.
Jag har tillbringat natten i ett av hotellen på Chicagos stora internationella flygplats. Flyget åter mot Europa avgår inte förrän i eftermiddag (sent ikväll svensk tid), så vi har planerat att ägna den här dagen åt en snabb sight-seeing och kanske ta oss upp i Sears Tower, som är en av världens högsta byggnader.
Idag (läs igår, klockan är 22:43 här just nu) har vi druckit Coca-cola med körsbärssmak. Det var inte särskilt gott.
Tiden går fem timmar efter här, så det är egentligen bara precis läggdags på tisdag kväll. En ganska tröttsam resa via Frankfurt och Charlotte. Enligt Wikipedia har Wilmington knappt 100.000 innvånare. Vår taxichaufför trodde att det var 300.000. Han skröt också över sin van, som "bara" drar 1,25 liter per mil.
a om andra saker än folkmängd och bensinförbrukning.
Tjejer snackar om att det är dyrt med frissan. Då skulle dom veta vad det kostar raka sig. Då menar jag i ansiktet varje dag, inte bara benen någon gång ibland. Idag har jag inhandlat ny rakkräm och nya blad; Mach 3 till mig själv och Fusion till Emil. Alltsammans av prestigemärket Gillette och väldigt dyrt.
Om man översätter från svenska till engelska med funktionen Google översättning, och det finns en mening som innehåller "Kalle", kommer det istället att stå "Donald" i den engelska texten.
Jag fick välja på två olika recept för revben, det på sidan 28 och det på sidan 199. Så var en av mina arbetsinstruktioner för idag, receptboken som skulle användas hade en liten lapp om detta. Om en halvtimme är rätten från sidan 199 klar.
Den just gågna natten har varit kort. Inte kortare än många andra nätter egentligen, men jag har använt en ganska kort del av den till att sova. Nu är jag på kontoret i Råcksta igen och har några ögonblick över innan dagens mötes-serie drar igång. Det räcker ungefär till att svara på 8-10 mail, dricka två koppar kaffe och reta J-O en stund för att Djurgården inte når översta platsen i Elitserien.
Från platsen och tillika U-tube stationen Piccadilly Circus kan man välja på flera olika gator, bl.a. en som heter just Piccadilly. Om man inte väljer den, utan istället promenerar längs affärsgatan Regent Street, kan man efter ett par hundra meter vika in på någon av de mindre gågatorna som är fyllda av trevliga restauranger.
Hotellet med adress 179 Holland Partk i Kensington är ett av väldigt många i London som tillhör kedjan Hilton. Hit har jag nu kommit och ska bo och konferera i två dagar.
Anrättningen för dagen skulle egentligen ha varit kokt fläsklägg. Jag valde att tillreda råvaran enligt ett annat recept. Så kallad Schweinhaxe är en klassisk rätt för Bayern, men vanligt förekommande också i övriga delar av södra Tyskland och alpländerna i största allmänhet.
Vi har just kommit hem från en dagsutflykt till orten som numera är mest känd som platsen för Arns uppväxt. Utöver att en gång själv ha bott där sex år (1979 -1985) har jag otaliga gånger varit där på trevliga besök hos svärföräldrar och övriga delar av släkten på den sidan av familjen.
på bandet från Upplands-Väsby
och samtidigt inta den näst sista, sista, allra sista och absolut verkligen sista ölen för ikväll, samt dessutom kvällens enda (verkligen absolut enda) carperinja.
Flygvädret idag var alldeles utmärkt. Tack vare utsikten jag hade från morgonplanet till Göteborg, kan jag rapportera att det inte verkar bli något av med isläggningen mellan Sverige och Danmark. I stort sett hela Kattegatt är öppet vatten, lite is utefter kustbanden och kring Läsö bara.
på kontoret.