Idag är det den dag som denna amerikanska högtid egentligen firas. Men jag tjatar inte mer om det, det görs så det räcker ändå i de flesta medier. Trots detta är det ingen fart på firandet i Bua. Inte en enda bus-eller-godis hittills.
Vi har just varit i Varberg för att i tur och ordning provköra bilar, äta kina-mat och gå på bio, där vi såg nya Tintin filmen i 3D.
Nu får vinterkylan gärna komma om den vill. I alla fall vad vår rosenrabatt anbelangar; den har just fått sitt vintertäcke av granris, som TexasTheDog nyss hjälpte mig att spåra upp i skogarna kring Ringhals.
Förmiddagens återträff med gamla trainee-gänget var inte riktigt tillräckligt med Ringhals-aktiviteter för en hel dag. Därför passade jag på att anordna ett litet arrangemang också på eftermiddagen, nämligen Ringhals jubileumslopp.
Hösten 1991 startade Ringhals ett trainee-program med ett tiotal nyutbildade civilingenjörer, varav jag var en.
Så här såg soluppgången ovanför molntäcket ut när jag var på väg till Arlanda tidigare idag. Förmiddagens möte klarade vi av på själva flygplatsen. Senare delen av dagen har jag tillbringat i Råckstas korridorer.
Lika vackert höstväder i Bua idag som vi hade i Halmstad igår. Trädgården håller så sakta på att gå i idé inför vintern.
Dagens hundpromenad gick på Galgberget i Halmstad. Sällskap förutom självaste hunden och hans matte Anna-Lena var Olivia och Jonas, som bor alldeles nedanför nämnda berg. Innan det kom till promenerande besökte vi Laxbutiken utanför Falkenberg. Det var inte dagens enda festmat, värdfolket i Halmstad bjöd på middag innan vi for hem igen. En riktigt mysig lördag.
Den stora snackisen i Bua med omnejd dessa dagar är planerna på en ny hamn, som nyligen offentliggjordes av Varbergs kommun. Det handlar inte om fisk- och småbåts-hamnen som idag finns i Bua, utan om den betydligt större industri-hamnen som ligger i centrala Varberg. En nygammal idé om att flytta denna till Väröhalvön har tagits upp för ny prövning. Huvudmotiven är dels att sågen och pappersbruket i Värö står för 35% av hamnens gods i dagsläget och att man vill komma åt den centralt belägna hamnkvarteren för andra ändamål - trevliga och dyra bostäder mest sannolikt. Som alltid blir det viss oro över förändringar och nyheter, en del lokala intresseföreningar och privatpersoner har börjat formera sig för motstånd mot utvecklingen.
Konstigt nog känner jag mig precis som vanligt, trots bruten näsa med ett par stygn i, blåtira och en lätt hjärnskakning. Händelsförloppet som ledde fram till denna diagnos minns jag inte i detalj, men det var nog en eller ett par stygga tyskar inblandade.
Avslutningsmiddagen efter de sammanlagt sju hela kurs-veckor vi har tillbringat här i München bjöd på den förmodligen bästa maten under hela programmet. Detta toppades med karaeoke till efterätten, där vi omväxlande deltog i internationella evergreens och emellanåt gjorde rättvisa åt svenska klassiker som vi fick ta acapella, eftersom den tyska karaoke-maskinen konstigt nog saknade verk av t.ex. Olle Adolfsson och Bellman.
Tysklands-sejouren som sig bör, utan tog tillfället att göra ett studiebesök på stadens akutmottagning under hela natten. Det var ett bra knep, både ett roligare ställe att vara på och mycket trevligare personal än på krogen.
Vi har just tagit oss igenom kursens avslutande ceremoni, med redovisning av våra grupp-projekt, diplomutdelning och annat. Jag fick också ett extra hederspris för mina insatser som redaktör för vårt nyhetsbrev.
Idag har det varit en lite lättsam kursdag (hittills, kvällens arbetspass återstår).
Det kärnkraftverk som ligger en bit norr om Stockholm och är känt som Forsmark, planerades ursprungligen söder om huvudstaden på Vikbolandet och en plats i dess skärgård som heter Käftudden. Efter påstötningar från regeringen ändrade Vattenfall lokalisering av regionala arbetsmarknadsskäl.
Som vanligt är det fullt upp här i München. Nyhetsbrevet borde ha varit klart och väntat på oss när vi kom hit eftersom jag redan hade skickat in allt underlag i form av text och bilder tidigare, men istället fick jag ägna en stund av dagen åt att korrekturläsa helheten innan alstret kunde publiceras denna gång.
Födelsedagsfesterna på Tulpanvägen 4 passerar ganska stillsamt förbi numera. Idag väcktes det enda hemmavarande barnet och nyblivne 17-åringen med kaffe på sängen av enbart sina föräldrar och en hund (bilden är inte från idag, utan från motsvarande situation då han fyllde 9). Lite senare åt vi fläskkotletter, men vildare än så blev det inte på hela dagen. Jag tror inte det lungna firandet gjorde honom så mycket, eftersom födelsedagsbarnet var lite trött idag efter gårdagens fest som jag hämtade honom ifrån under nattens småtimmar.
Ingen bloggning igår, då jag tillbringade kvällen på ett helt nyöppnat hotell. Så nytt att de inte fått ordning på bredbandet och jag alltså befann mig helt avskärmad från omvärlden.
