Back stage

Två sånger på slutet av föreställningen hörde jag från min tjuvlyssnarplats bakom scenen på Cirkus. Sedan, en 2-3 sekunders ögonkontakt med superstjärnan, då hon passerade på väg till sin loge. Hon vinkade glatt. Fler inslag än så innehöll inte vårt möte. Det kunde alltså inte utvecklas till någon djupare kärlek; en ytterst kort och ytlig förälskelse bara. Den blåste bort redan under den kylslagna promenaden åter till centrum.
Brorsan ägnade mig lite större uppmärksamhet och bjöd på fika i scenpersonalens cateringavdelning, trots att han egentligen hade fullt upp med att få loss lastbilen i snöhalkan. Jet-setare som vi är båda två blir det så här vi håller kontakten. Vi ses bara någon gång ibland, i en metropol någonstans, där ödet låter våra vägar korsas.