Herta

Jobb, och jobb, och jobb. Dagarna är för korta. Nu lägger jag av för idag, trots att det finns hur mycket som helst mer att göra.

Resten av kvällen ägnar jag en av mina julklappsböcker, den av senaste nobelpristagaren Herta Müller. Jag har läst den till hälften redan och vågar mig på ett omdöme. Det är ett annorlunda sätt att skriva. Långa sekvenser av mycket korta, men kärnfulla meningar; intensivt som om orden sköts ur en kulspruta. Mycket konkreta och detaljerade skildringar. Man kan inte betvivla att det är något självupplevt. Hela tiden snabba kast mellan sådana tydligt målade och frenetiskt levererade bilder och författarens tankar, funderingar och våndor.

Det är väl värt att läsa en bok av Herta, inte minst just för att det verkligen är något med en helt egen stil. Jag tror dock inte att jag kommer att läsa ytterligare titlar av henne.