Linda

Det har varit mycket Leif GW Persson på senaste tiden. "Linda - som i Lindamordet" var den fjärde av hans alster som jag läst sedan i somras. Därför bjuder hans karaktärer - flertalet återkommer i alla böckerna - inte längre på så mycket överraskningar. De goda poliserna, eller "riktiga poliser" som de kallas, är få men desto bättre, rena övermänniskor ett par av dem. De mindre begåvade poliserna är desto fler, de är totalt värdelösa och fullkomliga idioter hela bunten. Värst i klassen är som vanligt kommissarie Bäckström. I den här historien är han i sitt esse.

Sol och dimma

Det hann bli rena sommarvärmen innan jag lämnade Sthlm idag. Fint flygväder ända fram till inflygningen mot Gbg, där gröttjock dimma väntade.

Sista intervjuandet klarade vi av idag. Det finns lite att tänka på, men om en vecka ska jag nog vara klar med nästa rekryteringsbeslut.

En av de viktigaste funderingarna just nu är våra snart avslutade "stresstester". Inte för det att några brister eller svagheter har kommit fram, men för att resultaten delvis ska kunna publiceras öppet. Det kommer att bli förfärligt svårt att förklara om detta för allmänhet och media tillräckligt pedagogiskt.

Lagstiftning!

Partiledarskapet har hon visserligen frånträtt, men det betyder inte alls att Maud lämnar sina väljare och sveriges övriga medborgare i sticket. Än en gång rider hon ut med dragen lans till vårt beskydd mot alla de elakheter som stora stygga elbolagen ligger och lurar på inför vintern. Den här gången ska nog hotet bita, ty den lans som hotfullt svingas är ett så gruvligt vapen som lagstiftning! Jojomensan, här ska ingen tro att man kan stänga av kärnkraft på så banala grunder som att verifiera säkerheten. Inte när det går mot smällkalla vintern i alla fall. Vid dagens möte med branschens företrädare fick vi minsann höra den sista varningen. Starta genast era verk frivilligt och kör så det ryker hädanefter, annars ska här nog stiftas lagar om den saken!

Rue de Loi

På denna mycket långa gata som löper rakt genom Bryssels politiska distrikt finns också Vattenfalls kontor för Europafrågor. Hela dagen har jag suttit där tillsammans med en handfull andra personer från vår lokala organisation i Europas huvudstad, samt från Sverige, Tyskland och Nederländerna. Det sköna vädret som bjöds hade jag bara nytta av på morgonens promenad från hotellet och en kort stund i samband med lunchen då vi tog en nypa luft på 8:e våningens ballkong och utsikt mot en av de mer välkända EU byggnaderna.

Nu har jag landat på svensk mark igen och sitter på hotellet i gamla trygga Alvik. Den lilla stund som är kvar av den här dagen räcker precis till att förbereda det sista inför morgondagens möten. Någon har samlat ihop till lite ovett att döma av vad jag kunde hitta i mailen ikväll. Får se om jag hinner ta mig an detta redan imorgon.

Crowne Plaza

För ungefär en timme sedan ankom jag platsen som ska bli mitt viloläger här i Bryssel kommande natt. I god svensk ordning kastade jag mig dock inte iväg till en främmande huvudstad hur som helst. Först tog jag morgonplanet till vårt eget Stockholm, som jag ägnade en hel dags uppmärksamhet innan jag for hit. Det var egentligen ogjort, för varken kungen eller stadsministern hade några bud att skicka med till Europas maktcentrum.

Imorgon en hel dag av möten på Vattenfalls kontor här. Om mindre än ett dygn är jag åter i Sthlm.

Höst

Ännu en behaglig septemberdag, med en del av sommarens värme och ljus dröjande kvar. Som oftast har vi tagit vara på detta genom en ordentlig långpromenad vid havet.

Som sig bör efter ett besök på bokmässan ägnade vi oss åt läsning istället för TV-tittande igårkväll. En stund nu på eftermiddagen har jag fortsatt med detta under körsbärsträdet, där det var skönt att sitta idag.

Till veckan blir det lite mer resande än förra gången. Först en fyradagarsturné med två stopp i Sthlm och ett i Bryssel, sedan avrundning i Gbg på fredag.

Bokmässan

Mer än dussinet böcker rikare, men inte alls lika mycket fattigare som vi kunde ha blivit i en vanlig bokhandel. Extra låga priser är en av fördelarna med att besöka bokmässan. Den andra saken som gör att det är värt besväret att trängas med så mycket folk en hel dag är förstås att några få av dem är kändisar, mestadels författare faktiskt, men det är ingen idé att ens försöka räkna upp alla vi såg idag.

I vimlet sprang vi även på en och annan av våra egna bekantskaper, bl.a. en gammal klasskamrat från gymnasiet.

Men trots att vi nu är lite trötta och har fått nya intryck så det kan räcka är det inte slut med upptågen för idag. Till kvällsmat ska vi få kroppkakor som Anna-Lena just håller på att pyssla med i köket.