Slips

Jag bär slips för fjärde dagen i rad. Det är nästan rekord, troligen den längsta sekvensen i år. Det blir dock inte en hel slips-vecka, imorgon ska jag sitta på Ringhals där seder och bruk är lite annorlunda.

På förmiddagen har jag manglat min budget igen, för sista gången nu hoppas jag. Jag ska spendera mycket pengar nästa år.

Resten av dagen kommer att ägnas åt diskussioner med vår ingenjörsavdelning, som jag vill ha stora insatser av i mina projekt.

Jämställdhet

En mingelkväll på Sheraton är roligare än en kontorskväll i Råcksta. Jag sätter nu punkt för den tristare av de senaste två kvällarna och tar T-banan till hotellet igen. Jag har ett par brev och lite annat att skriva klart tills imorgon, men det orkar jag bara om jag får lite mat först.

Jag har sedan i måndags en ny chef. Utöver många andra fördelar har hon också den förträffligt goda egenskapen att vara en kvinna. Vi är förfärligt många gubbar här. När jag äntligen hade lyckats anställa en tjej till min egen grupp i våras var jag dessutom korkad nog att skicka henne på utlandsuppdrag som ska vara i två år.

John

Jag besvärade mig med kostym och slips i onödan. Min bordsgranne vid kvällens sittning hade inte en aning om hur min klädsel såg ut. Det faktum att han är helt blind gjorde mig dock inte mindre imponerad av Westinghouse vice president. En utomordentligt trevlig och social bordskamrat; fascinerande att han upprätthåller sin funktion utan begränsningar.

Jag har för övrigt haft tillfälle att bekanta mig med dem jag i förväg förutsatt mig, främst av alla min finske motpart Rauno Mokka, som ligger ett steg före när det gäller att köpa nya kärnkratfverk. Resultatet av kvällens sonderingar under middagen och senare i baren blir sannolikt ett eller flera besök i USA och Japan.

Tegelbacken

Där Vasagatan tar slut och övergår i Vasabron, där ligger Tegelbacken och Hotellet Sheraton. Utsiktsbilden är inte från mitt rum, det är hotellets web-cam som ser år ett annat håll än jag.

Arbetsdagen har så här långt varit helt fylld av konferensbord, overheadbilder, whiteboard-illustrationer och telefonkonferenser. Snart ska det bli roligare. Om en halvtimme letar jag mig till konferens-receptionen och fortsätter med arbete av lite annat slag. Buffé och mingel i en mini-utställning som öppnar konferensen jag ska delta i fram till lunch imorgon. Två svenskar, en finne, en amerikan och en japan står på min "måste-prata-med" lista.

En bild...

...säger inte mer än tusen ord. Nästan en hel dag i förra veckan gick åt till att göra fyra futtiga små bilder inför dagens möte. Man måste hålla antalet nere, och vara noggrann med hur man använder sina få bilder och kompletterar med sin muntliga framställning.

Därför är jag förbittrad på SJ som lät tåget bli två timmar sent. Jag har just kommit till Stockholm men missade hela det viktiga mötet. Visserligen kunde jag skicka själva bildmaterialet, men jag fruktar att innehållet utan min uttydning fårstås lika lite som Farao begrep sina egna drömmar med mindre än att Josef tolkade dem.

Att jag även har producerat ett uttömmande 10-sidigt textdokument som bakgrundsinformation är en klen tröst, det har förmodligen inte ens lästs av berörda. Jag känner mig just nu som matadoren, när Ferdinand förvägrade honom chansen att visa hur duktig han var. En usel start på arbetsveckan.

Alingsås

Det serverades fisk ombord på tåget idag. Nu har jag just proppat i mig maten och kan med hjälp av tågets egen web-sida konstatera att vi är i närheten av Alingsås. Det hade jag nog annars kunnat komma fram till genom att titta ut.

Om tåget lyckas hålla tidtabellen idag anländer jag till Stockholm precis i tid för att ta en rask promenad och vara på plats när mötet på Sturegatan startar 16:00.

Resten av färdtiden ska gå åt till att förbereda mötet, samt en del annat arbete. En klar fördel med tåg är möjligheten att syssla med annat under tiden, arbeta, läsa, knyppla eller vad man nu vill fördriva tiden med. Tyvärr flyger jag nästan alltid, för tågresor är egentligen mycket trevligare.

November

Hade det funnits en endaste pumpa kvar i hela Varberg så skulle den blivit omgjord till en ljuslykta och stått på vår garageuppfart igår. Att vi inte hittade någon på alla de ställen vi letade var bara en i raden av motgångar. Värst var nog att vi efter en lång stunds handlande på Willys fick en självbetjäningskassa som slutade fungera. I avsaknad av personal som kunde hjälpa till tröttnade vi till slut på att vänta och lämnade två fyllda matkassar utan att betala. En otursdag var det. Det slutade i alla fall väl. Vi fick ihop varor till en familjemiddag vid besök av en annan affär lite senare och köpte en ljuslykta istället för pumpa.

Den kommande veckan är ganska händelserik. Inte mer än måndagens förmiddag ägnar jag åt Göteborg, sedan tar jag snabbtåget till Stockholm och Vattenfalls huvudkontor, som inte ligger i Råcksta utan på Sturegatan mitt i sta'n. En hel del möten och aktiviteter som har med förra veckans glada besked att göra. En konferensdag på Sheraton ska också hinnas med innan jag reser hem på torsdag kväll. Fredagen på Ringhals som brukligt, med avbrott för ett tandläkarbesök.